Kommentarer
Här berättar några personer om hur det var att gå i samtalsterapi hos oss i Människa på väg.
Jag är så tacksam över att jag valde att gå i samtalsterapi. Jag tyckte att det var väldigt befriande att få tala om saker och händelser som känts svåra och tunga. För mig personligen innebar samtalsterapin att jag fick ett självförtroende och en tilltro till min egen förmåga. Något som jag verkligen har saknat tidigare. Jag fick prata och möttes av förståelse och en lyhörd medmänniska. Samtalsterapin har hjälpt mig framåt, både som person men också att inse hur kärleksfull Gud är.
I perioder sedan tonåren har jag varit så nedstämd och ledsen att jag emellanåt ej känt för att leva överhuvudtaget. Har haft svårt att sätta ord på varifrån sorgsenheten och nedstämdheten kommer ifrån och vad den beror på. Jag har besökt psykolog och KBT-terapeut utan att jag känt att det har hjälpt. Genom Människa på väg har jag fått hjälp att sätta ord på känslor, skapa reda i min förvirring och se samband mellan min sorgsenhet och mina upplevelser i barndomen. Jag känner mig lättare till mods och mycket mer harmonisk. Har också mycket lättare för att se det som är bra och känner mig mer tacksam. Jag rekomenderar varmt denna form av samtalsterapi.
Samtalens betydelse för mig kan egentligen inte beskrivas med ord. De har varit den enda utvägen, min möjlighet att kunna se livets ljusa sida igen. De har varit min livlina när jag bearbetat min utmattningsdepression. De har varit min tillflyktsplats där jag fått dela min svaghet, min sorg och mina frågor. I samtalen har jag fått upptäcka vägen tillbaka. Samtalsterapeuten har hjälpt mig att hitta saker, ur det svåra jag upplevt, som är värdefulla för min fortsatta vandring i livet. Genom samtalen har jag fått lära känna mig själv och fått se mig själv utifrån Guds ögon, som skapad och älskad utav honom. Till samtalen har jag fått komma när livet har varit mörker och funnit en som lyssnar och ger mig hopp.